Commodore 128D

Bilden är klickbar

1985.

Commodore 128-serien var (och är fortfarande) ganska unik. Med sina två processorer hade man möjlighet köra tre olika operativsysytem.

Om man vid uppstart höll ned [Commodore]-tangenten, eller skrev "GO 64" fick man den att till nästan 100% bli C64-kompatibel. Då gick den med ungefär 1 Mhz och BASIC var version 2.0. I normalfallet var det en cirka 2 Mhz snabb dator som utnyttjade 128 KB RAM och använde sig av BASIC 7.0 och hade bättre upplösning. Ville man köra CP/M kunde man göra det genom att skriva "BOOT" (från 128-läget) eller genom att boota den med en CP/M-disk. Då fick man en cirka 4 Mhz snabb dator och möjlighet till fantastiska 640 x 200-upplösning via RGB-utgången.

Commodore 128D kom i två versioner. Samtidigt med 128 kom 128D med plasthölje och separat tangentbord. Inbyggd var 1571-diskettstationen. Tangentbordet kunde "fästas" undertill vid transport och den hade ett bärhandtag (se foto). Denna modell såldes inte i USA eftersom den "störde" ganska mycket på vissa frekvenser. 128DCR med metalhölje kom två år senare. Denna avskärmade modell såldes i USA. CR står för Cost Reduced och den saknade kylfläkt, clips för att fästa tangentbordet undertill, samt bärhandtag. Eftersom den kom två år senare hade den i stället några smärre uppgraderingar.

En anledning till att den inte riktigt slog (trots att den var absolut bäst innan Amiga-serien) kan paradoxalt nog vara att den vara kompatibel med C64 och klarade av i stort sett alla dess program. Varför skriva två program när det räcker med ett. Och CP/M var på väg utför efter IBM:s och DOS:s inträde på scenen några år tidigare.

Har du hittat några fel? e-posta en rad och rätta mig!

Tidigare ägare: Ulrica Gimbergsson, Hammerdal

Teknisk data