Välkommen
till Historiksidan i
Datasalen
Ett museum över gamla datorer
| Datasalen |
| Historik |
| Utställning |
| Bokstavsordning |
| Tidigare ägare |
| Önskelista |
| Länkar |
| Gästbok |
| Hjälp |
| e-post |
| English |
I denna kronologiska tidsaxel kan du se några av de milstolpar som har passerat genom årens lopp. Det är både de datormodeller som finns i museet och sådana minnesvärda datorer som förhoppnings hittar hit snart, samt andra händelser av vikt. T.ex. när en viss processor eller något operativsystem kom.
För att lättare se vad som är vad är det lagt in en färgmärkning enligt följande;
datorer i museet är gröna
datorer i önskelistan är röda
Övrig hårdvara är blåa
Program är orange
Allt annat är svart
Eftersom jag inte vet när under året som en viss händelse ägde rum så hittar du dator och övrigt i bokstavsordning för respektive år.
| 1805 | Jacquardmaskinen, en hålkortsstyrd vävmaskin uppfunnen av fransmannen Joseph-Marie Jacquard | |
| 1822 | Engelsmannen Charles Babbage konstruerade en mekanisk differensmaskin | |
| 1906 | Första radioröret | |
| 1911 | Flera företag slogs samman till Computing Tabulating Recording Company, vilket 1924 ombildades till IBM, International Business Machines Corporation | |
| 1924 | IBM - se ovan | |
| 1944 | Den elektromagnetiska räkneautomaten Mark I, i samarbete mellan Harvard University och IBM | |
| 1946 | ENIAC, första elektroniska datorn | |
| 1947 | Första transistorn | |
| 1949 | EDSAC, Electronic delay storage automatic calculator, i Cambridge,
England, kanske första egentliga datorn. SEAC, Standards eastern automatic computer, i Washington, USA |
|
| 1950 | BARK (Binär Automatisk Relä Kalkylator) på KTH i Stockholm | |
| 1951 | UNIVAC, första kommersiella datorn | |
| 1953 | BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) på KTH var ett tag världens snabbaste dator | |
| 1956 | SARA, Saabs räkne-automat, elektronrörsbestyckad och
var ett tag Europas snabbaste dator SMIL (Siffermaskinen i Lund) |
|
| 1962 | Datasaabs transistoriserade D21 lanserades. 30 ex totalt blev sålda. | |
| 1965 | Moore´s lag om fördubbling av antalet transistorer på en integrerad krets (processor) vart annat år (reviderades senare till var 18:e månad) | |
| 1966 | Datasaabs D22 med integrerade kretsar lanserades. 70 ex totalt blev sålda. | |
| 1969 | ARPANET. Kommunikation mellan fyra superdatorer. Många anser att Internet föddes ur ARPANET | |
| 1970 | Delgivningar av anteckningar (och skvaller) via ARPANET. Fröet till e-post var sått. | |
| 1971 | CP/M operativsystem skrivs av Gary Kildall Intel 4004, första CPU:n NCP, Network Control Protocol, började användas på ARPANET |
|
| 1972 |
Atari grundas av Nolan Bushnell |
|
| 1973 | Datainspektionen inrättades för att ge tillstånd
till och övervaka upprättandet av olika personregister. Datalagen och Datakungörelsen tillkom för att skydda den enskilde mot obehörigt intrång i den personliga integriteten. England och Norge anslöts till ARPANET Scelbi-8H, microdatorbyggsats |
|
| 1974 | Intel 8080 Mark-8, artikel om hur man bygger en microdator TCP, Transmission Control Protocol, första specifikationen publiserad |
|
| 1975 | Altair Sphere 8800, första "hemdatorn"
(?) BASIC skrevs av Bill Gates och läraren Paul Allen till Altair 8800 IMSAI 8080 Länk Microsoft grundades av Bill Gates och läraren Paul Allen MOS 6501 MOS 6502 |
|
| 1976 | Apple Computer grundas av Stephen Wozniak och Steve Jobs Apple I MOS Technology KIM-1 Länk Rockwell AIM 65 Länk Zilog Z80 |
|
| 1977 | Apple II Commodore PET 2001 Länk Tandy Radio Shack TRS-80 Telercas Telmac 1800 (Finsk !! datorbyggsats) Länk |
|
| 1978 | Atari 400 o 800, presenteras. Säljs dock under -79 Epson MX-80, matrisskrivare Intel 8086 Luxor ABC 80 Länk Motorola 68000 |
|
| 1979 | Acorn Atom Länk Apple ][ plus Länk Atari 400 Atari 800 Länk Commodore PET 200 Länk Texas Instruments TI-99/4A Länk Visicalc, första kalkykprogrammet |
|
| 1980 | Commodore PET 4032 Länk Philips P2000T Länk Sinclair ZX80 Länk |
|
| 1981 | Commodore VIC20 Länk IBM PC i samarbete mellan IBM och Microsoft Osborne 1 Länk Sinclair ZX81 Länk |
|
| 1982 | Applied Technologies Microbee Länk Commodore 64 Länk Dragon 32 Länk EACA Colour Genie EG 2000 Länk Intel 80286 Lambda 8300 Länk Luxor ABC 800 Länk Sinclair ZX Spectrum Länk Sord M5 Länk |
|
| 1983 | Acorn Electron Länk Apple IIe Länk Apple Lisa Atari 600 XL Länk Atari 800 XL Länk Casio FP-1000 & FP-1100 Länk Commodore PET 700 Länk Compaq Portable Ericsson Step One Länk Facit DTC Länk IBM och Microsoft börjar samarbetet kring OS/2 IBM PC XT Länk IBM PC Junior Jet Computer Jet 80 Länk Kaypro 10 Länk Lotus 1-2-3 Luxor ABC 802 Länk Luxor ABC 806 Länk PC utses till årets man !! av Time magazine Sharp MZ-700 Länk Sharp PC-5000 Länk Spectravideo SV 318 Länk Spectravideo SVI 328 Länk V-tech Laser 200 Länk V-tech Laser 210 Länk Tandy Radio Shack TRS-80 Model 100 Länk TCP/IP på internet istället för som tidigare NCP Toshiba HX-10 Länk Tomy Tutor |
|
| 1984 | Apple Macintosh med det grafiska gränssnittet GUI i en uppmärksammad
reklamfilm Commodore 116 Länk Commodore 16 Länk Commodore plus/4 Länk Commodore SX-64 Länk Dell, Michel, startar postorderföretag från studentrummet DNS, Domain Name System introduceras på Internet Epson PX4 Länk Epson PX8 Länk Ericsson PC Länk GoldStar FC200 Länk Motorola 68020 Oric Atmos 48K Länk Panasonic JB 3300 Länk Philips VG 8020 Länk Sharp PC-5500 Länk Sinclair QL Länk Sinclair ZX Spectrum+ Länk Sony Hit Bit HB-75P Länk Spectravideo SVI 728 Länk |
|
| 1985 |
Aldus PageMaker (senare Adobe PageMaker) |
|
| 1986 | Amstrad PC 1512 DD Länk Apple Macintosh Plus Länk Bondwell 8 Länk Bondwell PRO8T Länk Compaq Portable II Länk IBM Convertible 5140 Länk |
|
| 1987 | Apple Macintosh SE Länk Atari 1040 STFM Länk Atari MEGA ST2 Länk Commodore Amiga 500 Länk Motorola 68030 Sinclair ZX Spectrum +3 Länk Toshiba T1200 Länk Toshiba T3100 Länk Toshiba T3200 Länk |
|
| 1988 | Amstrad PPC 640 Länk Cambridge Z88 Länk Compaq SLT/286 Länk Daewoo Perfect Länk Tetris från Spectrum Holobyte introduceras |
|
| 1989 | Apple Macintosh IIci Länk Apple Macintosh IIcx Länk Apple Macintosh Classic Länk Apple Macintosh Portable Länk Apple Macintosh SE/30 Länk Atari Portfolio, första handhållna datorn Länk Epson Q150A Portable Länk Intel 80486 Toshiba T1000SE Länk Victor V86P Länk |
|
| 1990 | Apple Macintosh IIsi
Länk
Apple Macintosh LC Länk Sound Blaster Pro Delux, första stereoljudkortet Toshiba T5200 Länk Windows 3.0 Zenith SupersPORT 386SX Länk |
|
| 1991 |
Apple Macintosh Classic II Länk |
|
| 1992 | Amstrad Notepad NC100 Länk Apple Macintosh IIvx Länk Apple Macintosh LC II Länk Apple Macintosh Performa 400 Länk Apple Powerbook Duo 230 Länk Commodore Amiga 600 Länk Commodore Amiga 1200 Länk Windows 3.1 |
|
| 1993 | Apple Macintosh LC 475 Länk Apple Macintosh LC III Länk Apple Macintosh Performa 450 Länk Apple Newton Intel Pentium |
|
| 1994 | Compaq Contura Aero 4/25 Länk Netscape Navigator i betaversion |
|
| 1995 | Internet café hos Hogia, ett av Sveriges allra första Microsoft Internet Explorer Windows 95 |
|
| 1996 | USB 1.0 introducerades Windows CE för handhållna datorer |
|
| 1997 | Intel Pentium II | |
| 1998 | Apple iMac första datorn att erbjuda USB port Windows 98 |
|
| 1999 | Apple iMac i fem olika genomskinliga färger och rund mus Intel Pentium III Y2K buggen spökar runt hörnet |
|
| Är där några fel. Rapportera gärna in felaktigheter. Se e-posten. | ||
|
|
||